Varje gång jag ligger på en brits på vårdcentralen och försöker andas både lugnt och över huvud taget, medan distriktssköterskan lååångsamt sprutar in testosteroninjektionen i sätesmuskeln på mig, då tänker jag på Thomas i tv-serien Downton Abbey. För både Thomas och jag bär på samma starka önskan om att kunna ändra på något som känns… Läs mer En pina i ändalykten
I fredags var jag till Uppsala igen för ännu en bröstoperation. Det var ju lite extra hud och vävnad kvar undertill som jag inte var helt bekväm med. Nu blev det dock snitt i underkant eftersom det inte gick att dra ihop mer kring bröstvårtan. Bra så. Hellre ärr än taxöra, va. Åkte landstingsbuss ner,… Läs mer Det blev ärr ändå
Om man är lite organiserad och har lite framförhållning när man får behandling och vård för ditten och datten så kan man ansöka om reseersättning från Landstinget efteråt. Ja, ni hör ju själva hur ironin i den meningen ringer som ett satans billarm i örona. Åtminstone för en med till exempel ADHD, eller depression, eller… Läs mer ADHD – ett tveeggat svärd
Igår fick jag (äntligen) träffa logoped i Uppsala, för typ en inledande bedömning av min röst nu när stämbanden växt klart, så att jag kan börja röstträna ordentligt hos logoped på hemmaplan. Det var rätt kul. Jag målade en katt genom att waila. Det ni. Eller ja. Katt och katt. Jag fick, efter att ha… Läs mer …med en röst som en karl
Nu har Socialstyrelsen meddelat att eftersom mina förutsättningar för att få ändrad könstillhörighet ”i vissa fall är uppfyllda (jo det står så*), så fastställer de nu att jag tillhör manligt kön. Så nu har jag tillåtelse att ta bort könskörtlar som det så ovackert heter och göra ingrepp i könsorganen. Om jag vill. Jag måste… Läs mer Man TM
