Tisdag 15 mars kl 08:42, +3,3 grader, började med solsken från klar himmel, sen drog ett molntäcke in från sydöst.

Vaknade seg som fan med antydan till migränbörjan ovanför ögat och uppe på hjässan. Tog ändå en halvtimmes promenad efter att ha lämnat på skolan, men känner fortfarande av värken så det blev en Ignorin i alla fall. Migrän hos mig brukar börja med att jag vaknar på morgonen med ordentlig värk ovanför vänsterögat, som om nån trycker in ett spett, och tar jag en migräntablett på en gång så brukar det ge med sig även om jag blir trött och tung i huvudet.

Nu känns det mer som bubbelplast i skallen, lätt fast med högt tryck, lite yrsligt och tjockt på samma gång. Så brukar det vanligtvis kännas när ett anfall börjar gå över, men emellanåt går det liksom baklänges och börjar med den tunga snurriga känslan och övergår i järnspett om jag inte tar en tablett.

Och ändå tog jag en promenad. Det är fortfarande väldigt ovant det här, att jag kan vara på dåligt humör eller må lite kasst fysiskt, ha sovit sämre än vanligt, vara seg på morgonen och ändå göra det jag har tänkt mig dagen innan. Eller göra nåt över huvud taget som kräver ett visst mått av ta sig i kragen. Tänk om jag fått börja med mirtazapinet för ett år sen.

Å andra sidan är ju den här typen av mediciner ingen quickfix utan tar månader och kanske år för att få ordning på saker och ting. Och jag tog ju sertralin sen innan och man kanske man inte ska slänga in fler sorters antidepressiva innan den första sorten fått visa vad den går för.. Gissar jag.

Dagen inleddes alltså med strålande solsken, sen mulnade det på. Skönt, tycker jag egentligen. Mindre påfrestning på huvudet då, hehe.