Var är min själsliga järnväg nu då


Torsdag 10 mars kl 9:22, +2,4, mulet och vindstilla

10 mars handled 0110 mars handled 02Har sovit två nätter med handledsstödet från Futuro (finns på Apoteket och Kronans Apotek, bland annat) och inte vaknat av domnad hand i alla fall. Det lämnar märken vid tummens nedersta led men å andra sidan behöver jag inte spänna det så hårt. Än. Dessutom inbillar jag mig att armbågen, som varit kinkig ända sen i höstas då jag åkte på mitt livs första musarmbåge, känns lite mindre kinkig nu. Placebo är också en effekt, inte sant…?

Humöret börjar sjunka av nån anledning, magpirr med karaktär upprymdhet och förväntan har antagit misstänkta toner oro och nervositet. Antar att det är hormonsvängningar (min manliga identitet till trots så har jag fortfarande inte bytt ut kroppseget östrogen mot icke kroppseget testosteron) och hoppas att den här energivågen inte var tillfällig. Eller så är det kroppen som börjar vänja sig vid mirtazapinet.

Fick lura mig själv till promenad i morse med erinran om att krossade tomater saknas till dagens middag. Fick nåt ryck och köpte lite kiwi, citron och lime också, för att testa lite olika smoothies till matbloggen i eftermiddag. Hoppas de inte hinner mögla/torka innan jag kommer mig för med det. Slängde en kiwi i morse som hade kunnat extraknäcka som biljardboll.

Mina fotosamlingar innehåller oproportionerliga mängder järnvägsräls. Det är nåt speciellt med järnväg. De tar en bort mot okända mål, de vittnar om svunna tider och okänd framtid, de fyller en med förväntan och lugn och lovar nya möjligheter. Sen är de i och för sig satans otäcka att stå på. Man vet liksom aldrig när det störtar fram ett tåg. Just därför ska man heller aldrig uppehålla sig på järnvägar, såvida man nu inte sitter på ett tåg då.

10 mars hosjö järnväg

10 mars hosjö räls

Annonser