Under ett av mina samtal med psykoterapeuten så återkom vi till det här med alla måsten och borden i vardagen, och han föreslog återigen lite sådär lugnt och okomplicerat att visst är det väl så att jag också egentligen vill diska och städa och träna och sånt där? Det är ju oftast resultatet jag är ute efter, så även om själva aktiviteten är jobbig så är det ju trevligt efteråt, inte sant? ”Hm”, sa jag, ”okej, jag vill ringa till sjukgymnasten imorgon för jag vill slippa ha ont i nacke och axel. Jag ska prova den approachen.”

Så Blev Saker Gjorda under en vecka enligt Jag vill-metoden, en tämligen okomplicerad metod.

Jag är ingen större anhängare av Tänk Positivt, alltså den här filosofin om att bara man vill något så kan man uppnå vad som helst. Människor har olika förutsättningar, och inte den bästa vilja i världen kan ändra på förutsättningar. Lägg till yttre faktorer såsom andra människor och deras vilja och förutsättningar, och så har vi en värld som ser ut som den ser ut. Men jag har väl till sist fått erkänna att mja okej, visst, lite kan man förändra genom att tänka i lite gladare banor om vardagens bördor.

Nu menar jag inte att vem som helst kan applicera den här metoden på vad som helst när som helst. Hjärnan är inte alltid mottaglig för käcka deviser som ”jag måste inte, jag vill :D”, och själv hade jag knappast orkat fjanta med Tänk Positivt-flum för, säg, tre år sen eller nåt. Det är, som alla mina Få Saker Gjorda-metoder, ingen livslång lösning på exakt alla problem, utan en metod att prova när frustrationen infunnit sig och det inte räcker med att säga åt sig själv på skarpen.

Nå, hur gör man då? Pja, det jag gjorde var att försöka se alla rimliga* måsten och borden som fanns i mitt liv för ett par veckor sedan, för att sedan känna efter vilket eller vilka av dem jag ville ta itu med just då. Till exempel sa jag till mig själv att ”imorgon vill jag kontakta sjukgymnasten!” och så gjorde jag det också, vilket jag är mycket nöjd och stolt över (jag blev hänvisad till privat vårdgivare eftersom primärvårdsrehab gick bet på min nacke, och jag HATAR att kontakta folk med viktiga ärenden). Som en bonus börjar behandlingen ge resultat.

Sen tänkte jag en dag att jag nog skulle vilja klippa gräset, och så gjorde jag det. Vidare kom jag på att jag ville ha rena och mjukgjorda ridskor, så jag tog fram såptvål och trasa och satte igång.

Och på helgen ville jag hemskt gärna tvätta mattor och vädra dem som inte behövde tvättas, och kände att det skulle vara så mycket roligare att vädra mattor och kläder om man hade ett riktigt vädringsställ så då köpte jag ett på Clas Ohlson (länk borttagen) (och det är kanske lite fjantigt men vilken tillfredsställelse det är att ha ett vädringsställ utanför altandörren).

När nu mattorna skulle bli så rena och fina så ville jag ju gärna ha rena golv att lägga dem på, så jag engagerade ungarna i projektet (tror inte jag höll nån föreläsning om det fantastiska i Jag Vill-metoden, men jag försökte i alla fall dela ut instruktioner och order med någon form av målinriktad entusiasm. Och tänk, det blev både dammtorkat, dammsuget och våttorkat i vardagsrum och kök. Duktiga vi.

Det blev några till saker gjorda för att jag ville göra dem, som omplantering av ett gäng småplantor.

Sen ebbade Jag Vill-vågen ut. Det hade jag väl egentligen räknat med. Jag låter mig lätt luras av nyhetens behag, men genomskådar snart mig själv, och så är jag tillbaka i nån sorts håglös rastlöshet, oförmögen att ta mig an det minsta lilla.

Fast…

Det här inlägget har också kommit till tack vare Jag Vill-metoden**. Så lite av vågen finns allt kvar. Och jag har förstås lite andra metoder att ta till ifall det blir ångest och panik (sök på ”få saker gjorda” här på bloggen för att hitta dem).

---

*Husmålning, badrumsrenovering och altanbygge räknas inte som ”rimliga” måsten och borden för tillfället.

**Plus på grund av att jag glömt bort att travskolan börjar halv två idag och inte klockan nio, så jag hade lite tid över nu på morgonkvisten, efter att ha ätit frukost och gjort kaffe och nästan hunnit byta om till stallkläder, hrrm.