Städa enligt Myhran: Listor och prioritering


Ni som känner mig kan fortsätta läsa när ni garvat klart åt rubriken. Ni som inte förstår vad som är så himla kul kan jag i förbifarten nämna att bara för att man gillar att ha det städat och snyggt omkring sig betyder det inte att man alltid har det eller ens klarar av (eller gillar, för den delen) att se till att så är fallet. Så hur kan man göra till synes övermäktig storstädning mer hanterbar?

Somliga av oss har svårt att Få Saker Gjorda över huvud taget på grund av neuropsykiatriska, fysiska eller psykiska funktionshinder eller sjukdomar (i mitt fall adhd och blandade utmattnings- och ångestsymptom)*. Då genererar fenomenet städning ofta lite av ett moment 22: Ju rörigare det är, desto sämre mår man av det, och ju sämre man mår desto svårare är det att hålla ordning.

När jag var liten och det lackade mot jul fyllde mor min kylskåpsdörren med allehanda städ- och inköpslistor. Där kunde jag och mina bröder se vad som skulle göras utan att behöva fråga om allt, leta upp det minst tråkiga/komplicerade städjobbet (eventuellt bråka om vem som var tvungen att städa typ toaletten sist, vad vet jag, jag bråkade aldrig, åtminstone inte i onödan), utföra detsamma och sedan stryka på listan.

Listor är himla bra, helt enkelt.

De är också himla bra på att växa sig oändligt långa och snart vet man inte i vilken ände man ska börja, om det ens finns några ändar.

Därför får man lov att göra ett prioriteringsförhör med sig själv.

Prioritera insatserna

Till att börja med, för den som undrar: Nej, man behöver inte julstäda. Man bör eftersträva en icke hälsovådlig miniminivå när det gäller rengöring av hemmets olika delar men utöver det handlar det mest om mentalt välbefinnande.

Här får man skärskåda sig själv och vara skoningslös i korsförhöret, allt för att sänka kraven och höja livsandan.

  • Prio 1 – Måste göras annars blir det inte jul (spoiler: det blir det visst). Härunder hamnar också sånt som annars kan orsaka olyckor eller innebära smittorisk, eller helt enkelt har allmänt dålig inverkan på välbefinnandet.
  • Prio 2 – Vore skönt att ha gjort så slipper man det på några månader eller längre.
  • Prio 3 – Kunde väl vara trevligt och fint och så, men så jävla noga är det väl inte.

Om vi tar spisen som exempel. Först frågar man sig: ”Måste jag verkligen göra rent ugnen?

Följdfråga: ”Tja, vill jag att det doftar nygriljerad skinka/nybakade pepparkakor på julafton eller inbränd lasagne? Kommer ugnen ens att användas?”

Om svaret blir ”ugnen ska användas och det ska fan inte stinka bränt kött”: Gör rent ugnen.

Om svaret blir något i stil med ”venne, brymente”: Låt ugnsfan vara.

Och på detta sätt får man gå igenom de flesta andra städinsatser.

Viktigt: Dammsug bakom kyl och frys. Där handlar det om brandsäkerhet. Av den anledningen är det också smart att frosta av om det behövs, så det krävs minde energi och därmed inte alstras lika mycket värme där på baksidan.

Byt också batterier i brandvarnarna vare sig det behövs eller.

Skapa sedan en lista för varje rum, och skriv in alla punkter i prioriteringsordning enligt principen som presenteras i nedanstående avsnitt.

Börja i mitten

Det är lätt att fylla på att göra-listor. Svårigheten brukar ligga i att hitta rätt ordning. Vanligen brukar man säga att ”trappor är som företag – de ska städas uppifrån”. Typ.

Tyvärr faller den liknelsen som en gran strax efter att katten eller treåringen fått syn på den fina smällkaramellen, eftersom de flesta av oss måste börja någonstans i närheten av mitten.

För oftast – eller nej; tamejfan hela tiden – dräller det av kläder, böcker, leksaker, hårsnoddar, laddare, kvitton, tidningar, pennor, läppsalvor, disk, och tv-spelsdosor på varje tänkbar avställningsyta, vare sig ytan är avsedd för ändamålet eller ej.

Det allra första på vilken lista som helst är alltså en ren (haha, i dubbel bemärkelse; snart jul ju, hahaha) plocka-undan-punkt. Ingen större mening med att dammtorka och göra sig till om det ändå måste göras om efter att man spritt ut allt damm som legat och ruvat på drivorna av småprylar, liksom.

Orkar man inte sortera och lägga Var Sak på Sin Plats (de kanske inte ens har nån Sin Plats att vara på), lägg då Viktiga Saker såsom räkningar, värktabletter och mobilladdare i en egen låda eller påse, och Vafansomhelst i en annan, och ställ in i nån garderob eller i ett hörn eller på nån hylla eller så. Då får du undan det i alla fall, och det blir ändå inte jättesvårt att hitta allt sen.

Fortsätt uppifrån och ner

När nu den ospecificerade mittenpunkten är avklarad författas resten av listan sålunda lämpligen med utgångspunkt i taket. Och varför? Jo för att damm och skräp ramlar nedåt.

Så, man får ta sig en titt i varje rum. Finns det nån lampa som behöver dammas av? Gardinstång? Och så jobbar man sig nedåt genom lagren av fast och mobil inredning, för att slutligen hamna på golvet.

Gå in på detaljnivå

Ibland är det lättare att flytta en tallrik trettio gånger i sträck än att lyfta en hel satans tallrikstrave, eller hur? Med den logiken nöjer man sig inte med ”gör rent kylen” utan specifierar varje delmoment – kasta allt som riskerar att på eget initiativ annektera nedersta hyllan, ta ut lösa hyllor, blaska diskmedelvatten på all intorkad yoghurt, och så vidare.

Det kan tyckas larvigt att skriva ner självklarheter och övertydliga instruktioner. Då vill jag påminna om att förutom att det är lättare för en själv, så underlättar det också för eventuella andra inblandade i julstädningen. Det som är ”självklart” är klart för en själv, inte för andra, var det nån som sa.

Obs! Långa och detaljerade listor kan verka betydligt mer avskräckande än korta och allmänna, men jädrar i min lilla låda vad najs det är när man kan stryka hela fem punkter bara för att man ”gjort rent kylen”!

Till sist…

I en av mina skolkalendrar, de där med mer eller mindre smarta och roliga citat i hörnet av varje vecka, fanns följande klokskap:

Egentligen måste man ingenting.

Vän av ordning, rättshaverister, besserwissrar och andra ordmärkare kan förstås komma på minst tretton saker man måste, men vi skiter i det nu.

Om ångesten över allt som ska hinnas innan julafton överskuggar glädjen julafton, då är det inte värt det. Och om smutsig fönstren, dammiga bokhyllor eller tvål- och tandkrämsinsmorda handfat ger mig ångest på julafton, så motar jag bort dem ur hågen bäst jag kan med julmusik, glögg, julfilm, knäck, julgransbeskådning och annat som väcker julkänslan inom mig.

Då brukar jag inse att det visst blivit jul i alla fall.

Fantastiskt, inte sant?


*Och somliga har inte en enda diagnos och har svårt med sånt här ändå.