Av olika orsaker är det sällan jag Får Saker Gjorda. Det finns olika knep och metoder för att Få Saker Gjorda, somliga bättre, somliga  sämre. Här presenterar jag Kaffebryggarmetoden.

Jag har en hel del svårigheter med att Få Saker Gjorda. Det beror delvis på ADHD-problematik – jag har svårt att komma igång med, fokusera på, samt slutföra uppgifter. Man kan se det som att min hjärna är en bilmotor med dålig startmotor och dåliga tändstift. Det är ett helsike att komma igång, och det krävs en jäkla massa extrajobb för att inte tappa farten under tiden. Plus att nämnda hjärna också är som ett odlingsfält – grödorna måste bytas ut mot nya sorter hela tiden, annars utarmas jorden och det blir ohyra och missväxt och… ja, ni fattar kanske.

Hursomhelst. Ibland hittar jag knep för att Få Saker Gjorda, metoder som funkar skitbra i… ungefär tre dagar. Eller tre veckor. Möjligen tre månader. Grejen är att jag förr eller senare tröttnar på själva metoden, och så slutar jag Få Saker Gjorda. Nu har jag börjat inse att ingen metod någonsin kommer att förändra mitt liv för evigt. Det får mig ofta att känna att det inte är nån idé att ens prova; det går ju åt helvete i alla fall till sist.

Fast då försöker jag tänka att det gör väl inget om det inte varar för evigt, det går ju att njuta av att ha Fått En Sak Gjord En Enda Gång också! Och så får jag väl hitta nån ny satans supermetod nästa gång jag håller på att förtvina själsligt över ogjorda saker.

Kaffebryggarmetoden – att göra utan att nödvändigtvis bli klar

Just nu har jag kommit på Kaffebryggarmetoden som jag försöker implementera som vardagsrutin, med näst intill obefintligt resultat. Men den HAR funkat ett par gånger. Till exempel på en enorm hög Viktiga Papper och Annat Trams som fram till i lördags byggt upp ett eget ekosystem på mitt golv. Det känns faktiskt ungefär lika många kilo lättare inombords nu som allt bortstädat vägde, tror jag.

Kaffebryggarmetoden är en variant på knepet ”X minuter om dagen” och innebär alltså att jag avsätter ett visst antal minuter åt en urtråkig syssla. Det kan vara disk, rensa tidningar, dammtorka, sortera tvätt, you name it. Kaffebryggaren tar ungefär 7 minuter på sig att bli klar. På 7 minuter hinner man inte städa ett hus, men jag hann tamejfan rensa den där pappershögen förra veckan.

Emellanåt, när jag mot alla odds sätter igång med nåt, kan det hända att jag fortsätter tills jag är helt klar. Oavsett hur lång tid det tar. Det är också en sån där ADHD-grej; rätt vad det är rullar man på som ett jävla tåg och det går inte att få stopp ens om man skulle vilja (vilket man oftast inte vill). Men ofta tar energin slut innan man är klar, och då blir tåget vackert stående på rälsen, där det blockerar typ allting annat under längre eller kortare tid.

Men även när det rullar på så tar det energi att göra saker. Tråkiga saker tar dessutom minst dubbelt så mycket energi. Därför slutar jag (kanske) med det jag håller på med när de 7 minuterna har gått, och går och dricker kaffe istället. Dels för att förhoppningsvis ha lite energi kvar till att göra fler tråkiga saker nästa dag, dels för att träna på att hitta läget Det Räcker Bra Så. Att lägga ner för stunden och finna tillfredsställelse i det som blev gjort, snarare än ångest över det som inte blev gjort, det sparar mycket mental energi.

Kaffebryggarmetoden – att åka snålskjuts på befintlig rutin

Men, vafasiken, har jag inte timerfunktion på mobilen? En satans äggklocka? Skulle jag inte rent teoretiskt bara kunna dra igång en timer och ta tag i tröksysslan ändå? Jo, visst, rent teoretiskt. Men om jag fungerade såsom en människa bör fungera rent teoretiskt, så skulle jag för bövelen inte sitta här och skriva om Kaffebryggarmetoden, eller hur.

Som nämnt i början av detta inlägg ligger en del av mina svårigheter i att ens ta mig för nånting över huvud taget. Att klättra över tröskeln till själva uppgiften är ENORMT energikrävande. Det fina i Kaffebryggarmetoden är att den där tröskeln redan är så avhyvlad att den knappt märks. Avhyvlingen är resultatet av en rutin som har satt sig.

Jag har fan inte många fungerande rutiner i vardagen. Återigen på grund av startmotor och tändstift; jag har svårt att komma igång med rutiner, och svårt att upprätthålla dem i längden. Men frukost och kaffebryggning är rutiner som verkligen sitter i ryggmärgen, och därför tar de egentligen ingen mental energi alls – tröskeln klivs över utan att jag ens tänker på det.

Alltså utnyttjar jag det faktum att jag redan har en liten 7-minuterstimer igång varje morgon, och kan sätta igång med uppgiften direkt. Vilket för andra människor inte behöver vara just en kaffebryggare.

Kaffebryggarmetoden i korthet alltså:

• Fundera ut en sak du behöver få gjord
• Sätt igång kaffebryggaren
• Ägna dig åt uppgiften tills kaffet är färdigbryggt
• Sluta med uppgiften, färdig eller ej
• Drick kaffe och gör nåt roligare