Att smida medan järnet är varmt


Att sitta på ett tåg ner till Stockholm är nåt av det bästa som finns, för det betyder oftast att jag ska få göra nåt riktigt kul, spännande och/eller lärorikt. I helgen är det kurs i järnsmide som står på agendan. Anmälan gjordes hastigt och lustigt efter sökning på nätet i fredags kväll, men även om jag så att säga (varning för ordvits) smidde medan järnet var varmt här så hade jag ju ändå skaffat mig järnet långt innan.

Smide är nåt som alltid funnits med i mina fiktiva världar, och smeder och deras arbete har jag alltid haft en dragning till när de förekommit i fiktion. Ändå har jag aldrig varit intresserad, så där som jag varit med annat. Jag har inte läst faktaböcker, inte gått kurser, inte fördjupat mig. Jag kan inte komma på nån riktig anledning men förmodar att det har med tillgänglighet att göra. Det vill säga, det har inte funnits inom räckhåll för mig, ekonomiskt, geografiskt, tidsmässigt och så vidare.

Pappa gick en kortkurs i smide för några år sen och jag blev väldans avundsjuk, för jag har ju gått och suktat efter att gå en sån när jag besökt till exempel Leksands Medeltidsmarknad och sett de vackra skapelser som smederna där åstadkommit och sett att de dessutom erbjuder kurser. Men det blev inte av.

Förrän nu. I fredags förmiddag var jag aptrött och bestämde mig för att sova några timmar på förmiddagen. Innan jag somnade ordentligt började jag fundera (förstås) och med alla möjliga livs- och yrkesvägar som uppenbarat sig i mitt liv så föll tankarna in på smidesspåret. Tack och lov kom jag ihåg vad jag funderat på när jag vaknade, och si, där fanns en helgkurs på Värmdö veckan efter.

Den som påstår att pengar inte kan köpa lycka har aldrig gått från luspank med månadsinkomst motsvarande ett halvt existensminimum och beroende av delad ekonomi med exet för att slippa gå till soc, till att inom loppet av två veckor få både sommarjobbslönen, CSN-bidrag och skatteåterbäring. Jag kunde med andra ord lägga tretusen på en helgkurs i nåt som inte fanns på kartan varken ekonomiskt eller mentalt för ett par månader sedan.

Så i helgen ska jag gå i min faders fotspår typ och smida en spik, en krok och en ljusstake. Fan vad glad jag är!

Annonser