Djupare och djupare ner i sommarlistan gräver vi oss.

Jumper – När hela världen står utanför, Hon har ett sätt
Lite lagom sommarpoppiga. Det är enda anledningen.

Kalle Moraeus – Underbar
Den är fin, den här. Jag blir glad av den. ”När mina ord är enkla och små, hur ska du veta då?” Vet du Kalleponken, jag vet. Jag vet ändå.

Kansas – Dust in the wind
Första gången jag hörde den här låten var det Sarah Brightman som sjöng. Många år efter det började jag titta på Supernatural, som brukar köra Kansas Carry on my wayward son som introlåt till varje säsongsavslutning och det var så jag upptäckte orignalet. En rätt cynisk låt egentligen men samtidigt tänkvärd. Och väldigt fin.

Katrina & The Waves – Walking on sunshine
När Dean Winchester i Supernatural resolut stänger av hackern Charlies mobil som spelar just den här låten när hon ska skaffa kläder för ett jobb, så ser hon sådär barnsligt besviken ut och gnyr ”But… montage…!”. Älskar’t. Och låten är verkligen solsken i ljudformat.

Kenneth & The Knutters – Unter parasollen, 1-2-3-4 motorbike, Tankad, packad och klar
Det här är ett band som tog kända rocklåtar och gjorde svenska knutteversioner av dem. Självklart hade vi en LP hemma. Självklart kunde jag alla låttexter. Särskilt Tankad, packad och klar ger mig den där kombinerade förhoppningsfulla och vemodiga känslan av att vara på väg och lämna något bakom sig. Som när man reser hem från sommarstället i Skåne.

Lasse Berghagen – Hav och sand, En kväll i juni
Den första låten här är ytterligare en låt som det är kul att driva med. ”Hon gråter ibland, lite grann”, ”jag fryser ibland, lite grann” – dessa återkommande textrader gör det helt omöjligt att inte fylla i ”ibland, lite grann” efter raden ”vi tycker om varann”. Den andra låten är förstås helt solklart en sommarlåt. Och riktigt fin dessutom.

Lena – Satellite
Minns ni tyska ESC-vinnaren som i princip debuterade som artist under den tävlingen? Här är vinnarlåten. Det jag gillar mest är nog hennes säregna sätt att uttala engelska språket på.

Lena Philipsson – Dansa i neon, Lena anthem, Unga pojkar och äldre män, Sommartid, Om igen
Sommaren 1986 eller nåt uppträdde Lena Philipsson på Hede Folkpark, och storebrorsan fick gå men inte jag. Men jag och mamma stod ute på bron och lyssnade, och svagt, svagt nådde oss tonerna nerifrån parken vid Ljusnan. På sommarlistan är det en blandning av de där sommarheta 80-talsdängorna och några av hennes senare alster. Lena anthem är störtskön.

Lesley Gore – Sunshine, lollipops and rainbows
Också en sån där gladlåt. Guildmastern i ett av de rollspelsgillena jag är med i i World of Warcraft lärde oss alla att älska och ära den här låten en sommar för några år sen då vi träffades nästan allihopa i Göteborg en sensommar.

Lill-Babs – Gröna, granna, sköna, sanna sommar, Itsy bitsy teenie weenie yellow polka dot bikini
Få kan ingjuta sommarhurtighet lika väl som Lill-Babs.

Linda Bengtzing – Alla flickor
Jag har fortfarande inte riktigt klurat ut vad den där hemligheten är. Nån som vet?

Linnea Henriksson – Lyckligare nu
En trallvänlig låt med allvarligt innehåll. Alltför många är fast i destruktiva förhållanden. Men hur lätt är det att bara ditcha den man älskar?

Lynn Anderson – Rose garden
Pappa hade en beige Volvo 245 när jag var liten. Den hade klädsel i polyester eller nåt, bruna nyanser med guldmönster. Det var då jag först blev bekant med uttrycket ”guld är inte allt som glimmar” samt stiftade bekantskap med Lynn Andersons låt Rose garden. Den fanns med på ett rött kassettband (som också innehöll Dolly Partons Jolene) med titeln ”Country & Western” som brukade ligga i handskfacket och som jag alltid ville höra på när jag åkte bil med pappa. Sommarkoppling oklar, sånär som det där med rose garden då. Fin låt, hursom.

Cecilia Vennersten – Det vackraste
En riktigt ljuv och romantiskt bit som fördärvades av Så ska det låta ett år när de bytte ut ordet bris i meningen ”en kylig morgonbris sakta sveper genom rummet” mot fis. Jag sjöng den på ett sommarbröllop, och lumparpolaren Lång-Anders (vi hade tre stycken Andersson på plutonen; Lill-Anders, Stor-Anders och Lång-Anders) fick något mjukt blicken varje gång han hörde den.

Markoolio – Ingen sommar utan reggae, Sommar och sol
Den första låten är så spot on i sin tragikomiska skildring av svensk sommar att det skär i skrattmusklerna. Den andra är också obehagligt verklighetsförankrad när det gäller det här med killar som inte kan ta ett nej med mindre än att tjejen ifråga har pojkvän eller är homosexuell. Så mycket humor.

Martin – (Du är så) Yeah yeah, wow wow
När den här dök upp på radiokanalerna hånade vi artistens oförmåga att använda riktiga ord. Ändå sitter jag här och sjunger med än idag.

Mats Paulson – Barfotavisan
Lågstadiet på Hede Centralskola, fröken Astrid vid pianot, blommande hägg, skolavslutning på hembygdsgården iförd klänning med spetsbrodyr och vit stråhatt.

Michael B Tretow – Den makalösa manicken
Också en låt som fanns med på det här fantastiska bandet Heta sommarlåtar med Claes ”Clabbe” af Geijerstam. Jag kan fortfarande hela texten.

Mikael Rickfors – Vingar
Lillbrorsans älsklingslåt på åttiotalet, och en sång som jag förknippar med somrarna i Skåne under samma tid.

Miriam Bryant – Ett sista glas
Äldsta barnets klass hade kabaré och den här låten framfördes av en elev. Jag trodde att det var originallåt och blev så genomvarm av tanken på en modern Bellman. Sen visade det sig vara en Sven-Bertil Taube-låt, men det gör ju inte Miriam Bryants version sämre för det. Jäklar vad bra den är! Natten efter studentbalen, duggregn, på väg hem från promenaden upp till Jungfruberget, vemod och saknad, längtan tillbaka utan egentlig önskan att faktiskt backa tiden. ”Så drick med mig ett sista glas, godnatt, må goda drömmar lysa dig.”