Det tillkommer och försvinner låtar lite hela tiden, så den som tycker att det är en märklig bokstavsordning jag har så… tja. Ingenting är beständigt.

Balsam Boys – Här kommer sommaren
Det här är sommarens motsvarighet till Just D:s Nu e d jul igen, det vill säga en sorts hyllningsdiss till den eufori som svensken på gott och ont går in i varje sommar.

Ben E King – Stand by me
Filmen Stand by me är baserad på en Stephen King-roman och handlar om ett gäng killar som ger sig ut en sommar för att hitta kroppen av en förolyckad tonårspojke. Jag och bästisen Cillan såg den flera gånger tror jag, och jag var mest kär i huvudrollsinnehavaren Wil Wheaton (mer (ö)känd som lillgamla Wesley Crusher i tv-serien Star Trek: The next generation och numer rätt nördig och rolig twittrare vid sidan av skådespeleriet) medan hon var mest kär i River Phoenix. Vilken version av låten som används i filmen kommer jag inte riktigt men jag valde Ben E Kings till sommarlistan. Det skulle kanske ha varit den cover som fanns med på kassetten ”Heta sommarlåtar” med Claes ”Clabbe” af Geijerstam som pratare/dj och som gick att köpa på folkracetävlingarna i Hede ett år, på grund av sommarblandning, men den covern gjordes av Earth, Wind & Fire och är rent objektivt jättedålig.

F R Davids – Words
Nu kommer skeletten fram ur garderoben. För det var inte F R Davids one hit wonder som jag lyssnade på under regniga dagar i husvagnen på Åre Camping under St Olavsloppet i början av 90-talet, utan den cover som… hrrm… Vikingarna… gjorde på sitt album Kramgoa låtar 11. Som då morsan hade på band och som jag då lyssnade på, medan jag satt i baksätet på bilen och lekte att jag var keyboardist och spelade syntslingorna på scen där bakom Christer Sjögren. I den leken var jag alltid kille (och rätt snygg), ett av de där tidiga transgendertecknen antar jag. Titta förresten på videon som finns på Youtube, den är… tja, man kan kanske kalla den ett skelett i F R Davids garderob.

Fred Åkerström – Märk hur vår skugga, Glimmande nymf, Så lunka vi så småningom, Käraste bröder, systrar och vänner
Ingen sommar utan Bellman, eller hur? Många lever i villfarelsen att Joakim Thåströms version av Fredmans epistel nr 81: Märk hur vår skugga är den korrekta, men Fred Åkerström håller sig till originalmelodin på alla ställen av låten (såvida det nu inte även i sångböckerna finns förvrängda versioner av originalet; mycket kan ju hända på några hundra år). Thåströms må vara domedagsaktigare, men Bellmans egna toner är vackra i grunden. Så lunka vi är också en klassisk studentlåt här i Dalarna (och hör gymnasie- och högskoletiden till på de flesta håll i landet, antar jag), och sjöngs flitigt de där sista förväntansfulla försommarveckorna innan vi sprang ut från skolan för sista gången och vandrade upp till Jungfruberget efter studentbalen för att kasta stenar över axeln och knyta lillfingrarna i ring medan vi sjöng O gamla klang och jubeltid innan det var dags att ge sig ut i ”vuxenlivet”. Eller vad man ska kalla det.

Frida – Ett liv i solen
En melankolisk sång som sammanfattar hela den här vurmen för sol och värme som man lätt odlar på våra breddgrader, men också längtan efter lättare kunna skaka av sig sånt som tär och skaver.

fun. feat Janelle Monaé – We are young
Den här spelades flitigt på radio i fjol sommar och känns så där lagom obekymrad och somrig. Precis som det var (ja eller hur, alltid) under sommarloven när man var ung. Yngre.

Glennmark, Eriksson, Strömstedt – När vi gräver guld i USA
En av de få fotbollsmatcher jag har sett på tv. En från hembyn blev rikskändis när hon intervjuades i tv efter straffdramat som slutligen gav svenska landslaget ett VM-brons, med Ravelli och Brolin som främsta stjärnor. Texten kunde lika gärna ha handlat om att skapa fred i världen, så full av allvar och självsäker tacksamhet är den. Det som stör mig mest är att en av herrarna i GES-trion sjunger falskt vid 1:48. Skämmes.

Grymlings – Där gullvivan blommar
Gullvivor har jag skrivit om förut här på bloggen, och har för mig kommit att stå för nån sorts överlevnad mot alla odds, en kamp mot livet för livet. Och Grymlings textrad ”just där gullvivan blommar får jag vila min själ” blir därför extra hjärtknipande. Jag sjöng låten för mamma när hon fyllde femtio, och både sången och gullvivorna vi odlar (min planta har jag fått av henne, som fått den från sitt föräldrahem) har blivit en symbol för de kämpar som ändå bor inom oss.

Gunnar Wiklund – Minns du den sommar
En sån där gammal nostalgisk låt, helt enkelt. Jag gillar många bitar som skrevs och spelades långt före min tid, av någon anledning. Det är något visst med soundet i gamla inspelningar, sättet att uttala orden, ljudbilden, rösterna som liksom inte går att få till idag.

Gyllene Tider – Gå och fiska!, Kung av sand, Juni, juli, augusti, Sommartider
Förklaring överflödig.