#blogg100 inlägg 49

Backskärvfröt blommar utanför stallet nu! Då är det fan vår på riktigt! Hos farmor och farfar i Råndalen, sydväst om Sonfjället mitt i Härjedalen, började våren med backskärvfrö, gullpudra och blåsippa. Sen kom vitsipporna nedanför trädgården, vid bäcken under asparna. Så blommade häggen, och när sommarn kom blommade ett hav av förgätmigej under häggarna, och stora röda vallmor i rabatterna.

Möjligen var det också farmor som först lärde mig det svåra namnet ”backskärvfrö”, och att det går att äta blommorna. De smakar typ… rädisa? Ruccola? Hyfsat skarp smak i alla fall. Prova nån gång, om du vurmar för ogräskäk.

Idag var det premiär för barfot, shorts och fika på altan. Husisen fyllde år. Tur det var fint väder så vi slapp städa så himla mycket inomhus. Apropå barfot. På vinterhalvåret går jag med raggsockor och hatar att ha kalla fötter, på sommarhalvåret går jag barfota nästan jämt och tycker det är avskyvärt med varma fötter. Viktigt för välbefinnandet, det där hur fötterna känns.

Och så räddade jag en humla från drunkningsdöden på förmiddagen. Först verkade hon helt död, där hon flöt omkring i baljan under luftvärmepumpen, men när jag försiktigt satte en pinne under henne rörde hon ena frambenet. Så jag plockade upp henne och la henne i gräset. Hon kravlade omkring där en god stund, tills hon nått fram till gångplattorna utanför bron. För att undvika humletramp lyfte jag henne bort till klätterhortensian på knuten, där solen sken, istället. Där började hon surra ordentligt, så vingarna hade nog torkat upp en del. Hoppas hon klarar sig framöver. Humlor behövs i naturen. *låtsas inte om de avlivade potentiella mördarsniglarna*