#blogg 100 inlägg 27

Då sitter jag här och känner mig misslyckad igen då. Telefonnummer som inte är nedskrivna, papper som inte har kommit fram, eller ännu värre, som har kommit fram men som jag har förlagt, praktik som skulle ha börjat, cykel som inte blev av, och så vidare. Det här skulle ju bli en bra dag?

Vi tar det från början. Hämtade cykeln jag skulle låna och körde till sportbutiken med den, tänkte att det går väl på några hundringar att få den här fixad. Visade sig att det skulle behöva bytas delar och fixas, och det skulle gå på mer än cykeln kanske var värd. Och nya cyklar kostar en del. Så då var jag tillbaka på ruta ett när det gäller cykel, fundera på om jag har råd att investera i en ny eller om jag måste gå igenom pärsen det innebär att leta begagnad.

Men, solen lyste, så jag tänkte att jag lika gärna kunde tänka över det medan jag grävde ner lite kantstenar i slänten. Så jag satte igång efter att ha mailat Arbetsförmedlingen ifall det blivit nåt beslut om praktik eller inte. Och får svaret att det redan är klart och att info skickades till mig för över en vecka sen och att praktiken skulle ha börjat den fjärde. Bara det att jag var stensäker på att de skulle höra av sig om beslut eftersom det krävdes för försäkring och sånt, och jag är lika stensäker på att jag inte fått ett enda papper hem efter det.

Och så försvann den arbetslusten i en Michael Bay-explosion.

Så från ett ”yay, idag börjar Icaklassikern, nu ska här fixas cykel och cyklas och grävas och snart praktik och tjolahopptjolahej” till ”dra åt helvete jävla skitliv!!”. Så lätt är det att tippa omkull mig. Och LinkedIn påstår att företag söker såna som mig till konsultchef. Hah. Show me the money bara, jag behöver dem.

Om nån vill mig nåt så finns jag i Azeroth.