Loot från Butik Ting och Ekoenkelt


En av mina klasskompisar från gymnasiet, Erika Fahlgren, har öppnat butik i Falun tillsammans med en vän, så idag var jag på butiksöppning! Den ena säljer äkta retro, den andra säljer äkta design. Butik Ting är namnet och jag hoppas hoppas hoppas att det kommer att gå bra för dem, för jag gillar verkligen konceptet, föremålen och själva butiken i fråga.

Rättelse: I texten står det att assistenten jag tagit över är mormors och morfars. Mamma upplyste mig om att det minsann är den jag själv växte upp med! Sorry, assistenten!
Och en uppdatering: Butik Ting låter hälsa att disksvampen är gjord av cellulosa (inga äkta tvättsvampar har alltså kommit till skada) samt skrubbsida av syntet, och går att koka!

Butiken ligger längs Gruvgatan i Falun, mellan centrum och gruvan ungefär. När jag klev in gick först miljöcentrum i hjärnan igång när jag såg att här fanns diskborstar i trä med utbytbara huvuden, och några kliv senare pep jag förtjust av nostalgi när jag fick syn på ett Brio-garage av den typ jag tror mina kusiner hade när jag var liten, och ett tärningsspel i form av en avlång röd ask med ett hål för att stoppa kulor i som fanns på mitt fritids.

Och så dök den upp. Vispen med mintgrönt V. En sån där handdriven dubbelvisp som jag alltid tyckt är så himla charmiga men aldrig ägt, eller ens brytt mig om att leta upp. Nilsjohan Cyklon heter den, och nu får hörselvådliga 90-talselvispen av budgetvariant från Ikea finna sig i att gå i pension. Särskilt som jag fått överta mormor och morfars Electrolux Assistent från 70-talet som numer får äran att knåda mina jäsdegar. Här ska vispas på retrovis!

cyklonvisp

Om vi tar och kliver tillbaka till 2016 då, så hittade jag alltså en sån gammaldags diskborste i trä, ståltråd och naturborst inne på designavdelningen. Jag har suktat efter såna förut men tyckt att det varit rätt osmart att vara miljövänlig när man ändå måste kasta bort skaft och allt när borsten är slut. Tills nu. Borsthuvudet går att byta ut mot ett nytt. Hurra! Eller, jag kanske ska vänta med hurraropen tills jag har provdiskat och vet hur den funkar irl. Det är ju inte helt miljösmart att köpa grejer som blir liggandes heller.

Det blev också en snygg disktrasa med tryck designat Maria Stenvall (som alltså är butikens andra ägare) samt en disksvamp av riktig tvättsvamp. Ni vet, de där organismerna i havet. Nu kollade jag inte så noga efter märkningar, så jag erkänner rakt av att jag inte vet ifall svampen är odlad och/eller skördad på ett hållbart sätt, ifall träet i diskborsten är FSC-märkt, om borsten kommer från en glad gris eller ett stackars svin, och så vidare. Jag får nog ta reda på det. Det värsta som finns är ju när man går all in på nåt miljösmart som sen visar sig vara sämre än det konventionella, eller hur.

diskprylar

Och vadan denna plötsliga miljövurm? Alltså, miljömedveten har jag väl alltid varit, men då har det väl mest rört sig om disk-, tvätt- och rengöringsmedel, hudvård, matvaror, källsortering, såna grejer. Nu börjar ju den tröga mode- och inredningsbranschen börjat tänka grönt också, och då är det lättare att engagera sig även på de fronterna. Problemet är väl att det lätt blir en övermäktigt. Att man inser att ungen fått ytterligare ett plagg utan Trygg Textil-märkning, ytterligare ett gosedjur i plysch, att man köpt ytterligare ett set handdukar i konventionell bomull, att svart textilfärg är typ omöjlig att tillverka med miljöhänsyn, och så vidare.

Då får man ta ett steg tillbaka. Tänka att jag inte kan bära hela bördan ensam. Att politiker, branschorganisationer, myndigheter och näringsliv förbanne mig också får lägga manken till. Medan jag gör det jag orkar, och låter resten vara. Ibland känns det som om man silar mygg och sväljer kameler, fastän det egentligen kanske är tvärtom.

Nu när vi är inne på miljötänk får jag lov att tipsa om boken Ekoenkelt av Pernilla Johansson. Där finns mycket motiverande läsning för den som vill bli lite mer miljösmart men inte vet hur eller ens varför. Jag vann mitt exemplar i en tävling på bloggen med samma namn, där man skulle dela med sig av sitt bästa miljötips. Mitt var att kolla efter kött med kort datum i affären – halva priset för en färdigmörad köttbit som annars skulle ha kastats. Det kräver lite spontanitet i middagsplanerandet, men ibland har man dagar då mathatet bara flödar och de mest underbara anrättningar kreeras av en bit grånad entrecote. Boken hittar du för övrigt på Ekoenkelt, länk finns en bit ner på högerkanten.

ekoenkelt

Fotnot: Här är DT:s reportage om Butik Ting och dess grundare.

Annonser