#blogg100 inlägg 38

När man inte cyklar fel om morgnarna går det fortare. ”Så svårt är det väl inte att hitta till Sveden?” var det nån som undrade på Google+, inga namn nämnda, och det kan jag ju hålla med om inte är så svårt men det beror ju på om man har tänkt sig en särskilt väg eller inte. På bilden nedan, tagen från gatändan hemmavid, ser ni bondgården med tillhörande traktorägg (inringat med rött) som jag alltså cyklade runt , och bredvid ligger då Svedens gård (inringat med grönt) till vilken jag alltså hade tänkt mig komma insusande från höger och inte från vänster.

Men nu hittar jag rätt. Så det går lite fortare. Fast lite långsammare genom skogen. Lerigt där. Och så får man vara lite vaken ifall man möter ett hästekipage. Vill ju inte krocka med en häst när praktiken går ut på att lära sig ta hand om dem. Vill faktiskt inte krocka med häst alls. Av många fler anledningar.

Fastän det gick så fort lyckades jag ta en skuggselfie. Se, så fort det går. Alldeles suddig blev bilden.

Nu är de här bilderna tagna igår. Idag när jag skulle cykla hem kom ett mörkt molnmonster inrullande som nån annan ångvält. Skulle jag hinna hem?

Den som följer mig på Instagram vet att svaret blev ”Nja, inte riktigt”. Det började regna ordentligt när jag hade en halv kilometer kvar. Och hagla. Måste nog skaffa såna tjusiga cykelglasögon; igår fick jag till exempel en fluga i ögat, och både flugor och hagel och regn hör ju sommaren till. Tack och lov har min hjälm (som annars mest får mig att se ut som en blå svamp) en fräsig spoiler framtill och den höll faktiskt undan haglet rätt bra. Men man kan ju inte cykla omkring som en annan tjur med matadorer i sikte, eller hur.

Nå. Hursomhelst så naggar jag min cykeltid lite i kanten varje dag. Eller. Det kanske beror på om det är motvind eller medvind. Eller vad säger jag, det är förstås motvind åt alla håll oavsett åt vilket håll jag cyklar, trots att jag cyklar i en krok runt sjön. Men den kan komma mer eller mindre från sidan. Ungefär. Lagen om alltings jävlighet, ni vet. Eller så är det bara jag som har ursäkter.