Med tejp och buventol för framtids fegrar


Igår gick jag i mål – 6 timmar och 46 minuter tog det att skida Vasaloppets 9 mil! Liksom jubileumsåkarna i 100-årsloppet använde jag forntida utrustning, det vill säga den skidmundering jag själv vann USM i Nordisk Kombination med år 1994. Frågan när jag gav mig iväg var sålunda inte bara ”kommer jag någonsin i mål?” utan också ”kommer jag i mål med all utrustning intakt?”

Syftet med den här dårskapen är egentligen konditionsträning inför framtida montélopp, inte nödvändigtvis ”framtids fegrar” (även om det inte vore helt fel med en framtida montéseger förstås). Sen var det det här med ”fäders fpår”, men… ja, vi får återkomma till det. Först, en resumé!

0,0-3,0 km – Start i Sälen. Iförd Hede SK:s dräkt från 1990-talet, med pjäxor, skidor och stavar från samma årtionde, drar jag iväg. Tungt, jobbigt åt fotlederna, och så den där jäkla uppförsbacken. Paus efter 3 km, lite jobbigt att andas.

3,1-27,6 km – Pendlar mellan 6 minusgrader och 6 plusgrader, nysnö på nåt ställe men mest isigt. Vid Smågan åker öronlapparna på utöver mössa och hörlurar, plus glasögon; blir ju både yr och skevögd av fartvinden. Ont i stortåna, särskilt den vänstra. Om det beror på tårnas eller pjäxornas ålder kan man säkert diskutera. Fortsätter ta pauser var 3-5 km, lite tungt att andas nästan varje gång, hostar som en storrökare efter en liten stund.

27,7-67,8 km – Provar byta sulor mellan Mångsbodarna och Risberg för att avlasta stortån lite. Oklar verkan. Temperaturen växlar fortfarande lika friskt, isigt och hårt, isigt och mjukt om vartannat. Måste till och med uppför en hiskeligt brant backe där det bara är blankis. Fortfarande tätt i lungorna vid varje paus. Någonstans efter vägen ger kardborrebandet på ena pjäxan upp. Tur det finns silvertejp. Är för övrigt imponerad – och lättad! – att de hållit så här långt.

67,9-73,0 km – Tröttnar ur på väsandet efter Oxberg och haffar en läkare som får ge mig en inhalator med luftrörsvidgande. Provar detta ”Buventol” inför nästa ryck.

73,1-85,8 km – Tröttnar ur på tåjäveln härnäst, och försöker med ”artrostejpning” i Hökberg (det var det enda vettiga jag kunde googla mig fram till). Tropåfan om det inte avlastar lite grann! Och buventolen gör nytta också; hostan är kvar men det går lätt att andas i pauserna.

85,9-89,8 km – Stoppar Hede SK-maskoten* innanför dräkten, precis som jag gjorde när jag tävlade i min ungdom, och går in mot mål. Mora, here I come!

89,9-90,0 km – Märklig målgång, helt tomt, ingen skylt.

90,0-90,7 km – Får ju lov att ta en typisk pressbild med skidmärket synligt, såklart. Kranskullan hinner ifatt mig hemma när jag slagit mig ner för att dokumentera sista etappen.

…Okej. Jag erkänner. Istället för i tidigare nämnda fäders fpår, det vill säga det äkta Vasaloppet, har jag åkt Ica-klassikerns** Vasalopp (skate, dessutom, inte klassiskt). Där har man fyra månader på sig att åka skidor (eller motsvarande) i 90 km på valfritt ställe i världen. Mitt personliga Vasalopp påbörjades på Lugnets elljusspår den 16 december och har sedan dess, med undantag för ett tillfälligt gästspel på samma spår igen på grund av snöns beskaffenhet i Hosjö, åkts på Pumpens elljusspår som Korsnäs IF så tappert preparerat i vinter. Jag föredrar Pumpens spårprofil, kan jag säga. Lugnet gillar sina mördarbackar***.

I höstas, när jag tränade för fystest för att behålla montélicensen (vilket jag klarade!), fixade jag Lidingöloppets 30 km till fots. Härnäst väntar Vätternrundans 300 km på cykel (den har jag klarat av en gång förut år 2016; resten av det året ägnade jag mig dock åt helt andra saker än klassiker) och efter det Vansbrosimmets 3000 m i vatten.

I år ska jag ta mig hela vägen runt, banne mig.

– – –

*En av Hede SK:s eldsjälar tillika byns ena gymnastiklärare med mera, Lena Daabach, stickade såna här fina dockor till oss barn och ungdomar som var aktiva då på 90-talet. Min docka fick vara med på varenda skidtävling efter jag fick den.

**Det kostar 79 spänn per år och efterhand man uppnår delmål får man nya rabatter på Icas egna varor. Eftersom jag i princip (och av princip) inte normalt köper detta märke så kan man väl säga att jag betalar för peppen att träna.

***Fast det finns en riktig jäkla mördarbacke i Pumpenspåren också. Hujedamej.

Kommentera här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.